Nintendo letar "blå hav"

En sak som jag klurat på den sista tiden är vilka varumärken som tilltalar mig själv mest – vilka har så att säga lyckats med sin "branding" gentemot just mig? Frågan jag ställde mig själv var ungefär: om du var tvungen att tatuera en logotyp, vilken skulle det så bli? Okej, nu skulle jag aldrig tatuera mig (är alldeles för medveten om hur fort mitt intresse pendlar), men det finns ju helt klart vissa varumärken som man bara rakt igenom gillar. Jag tänkte jag skulle försöka mini-analysera några av dom här, och idag börjar vi med Nintendo.

Få saker kan få mig att känna mig lika nostalgisk och längtansfull tillbaka till barndomen som det första Mario-spelet Super Mario Bros till NES. Bara ljudet av ännu ett missat liv gör att jag vill bli sju år igen och sitta som fastklistrad framför tv:n. Nu, cirka tjugo år senare minns jag fortfarande i princip varenda extraliv och genväg. Både fascinerande och skrämmande.

Nåja, nu var det varumärket Nintendo jag skulle analysera och inte Super Mario. Jag tror att anledningen till att jag gillar Nintedo så mycket är känslan av att de alltid satsar på spelglädje. Det spelar ingen roll om spelet inte har den vassaste grafiken eller det maffigaste ljudet, så länge det är roligt att spela. Jag tycker dom har mer själ och äkthet än sina konkurrenter. Som liten var det otänkbart att gå över till "andra sidan" och köpa en Sega Megadrive, då var man ju en "svikare". Nu kan jag bara konstatera att jag ägt både en Sega Dreamcast och en Sony Platstation2, fast det betyder inte att jag är en stor anhängare av Sega och Sony.

Idag spelar jag knappt tv-spel längre, men känslorna för Nintendo finns kvar. Så fort jag läser någonting positivt om Nintendo så myser jag, det känns ungefär som när ens favoritlag i hockey eller fotboll vinner. Oj oj, snacka om ett grymt varumärkesbyggande de har lyckats med. Fast så började de just för över tjugo år sedan också, och jag får känslan av att saker jag tar till mig idag inte alls kommer kännas lika starkt om tjugo år. Att vinna ett barns hjärta är nog helt enkelt ovärderligt.

Så när jag är ändå är inne på artiklar om Nintendo, tycker jag ni ska kolla in den här artikeln på e24.se, och missa inte de nostagiska bilderna i bildspelet. Tanken att leta upp "blå hav", frizoner utan konkurrens, till skillnad från konkurrensutsatta "blodröda hav" känns som helt rätt inställning om Nintendo vill fortsätta ligga i framkant och utveckla morgondagens spelare.